"Vägen till klarhet går ibland genom totalt mörker"

Vaknar upp till en solig och vacker dag. Tänker tillbaka på år som gott.

Mitt liv har inte varit så enkelt som jag ofta gett sken av. Har varit viktigt att alltid hålla masken utåt. Jag har fått sår som fortfarande inte har läkt och som gett mig ärrbildningar på själen. Felet jag gjort genom åren är att jag aldrig pratat med någon om det jobbiga. Aldrig! (Förutom Gud och Lappen)  förstås. Jag har varit den starka, stolta kvinnan som kan allt. Bitit ihop och gått vidare.

Nu har jag betsämt mig för att bli hel, en sann och lycklig kvinna.

Visst har jag varit lycklig genom åren. Visst har jag haft många fina stunder.

Barnen har gett mig och ger mig än idag den största lycka man kan uppleva.

Jag har dom mest underbara, fantastiska barn man kan önska(fast så säger väl alla mammor  ). Men jag är oerhört stolt över dom.

Vill bara ge er ett råd. Har ni ont i själen så sök hjälp! Gå i samtal och ta hand om er. Bryter man ett ben så går man till en läkare. Det samma gäller själen. Varför är det ofta sånt tabu kring det? Gå till psykologen, psykiatrin, kuratorn, familjerådgivning osv vågar man inte prata om. Det gör ju bara dom som...  fördomar..

Alla behöver prata och vårda sin själ och ibland kanske även söka vård för den.

Jag har börjat gå hos en kurator för att reda ut mina tankar och prata om det som varit och det känns bra!

Ja nu har jag blottat mig rejält...

Hoppas kunna skriva nått roligt nästa gång då jag ju faktiskt är en optimist som älskar skratt och humor.

Kram

 

Anna-Stina

19 april 2010 21:05

Sara allt du skriver är helt rätt. Jag går själv hos en kurator och det hjälper än att både förstå saker som hänt och bearbeta tankar som snurrar för fort. Kram till dig!!!

 

Anna

19 april 2010 23:40

Älskade Sara, det låter jätteskönt att du skriver som du känner. "Jag har varit den starka, stolta kvinnan som kan allt. Bitit ihop och gått vidare." Den kvinnan har jag sett o undrat... men den andra delen låter hoppingivande: "Nu har jag betsämt mig för att bli hel, en sann och lycklig kvinna." Massor av kramar älskade svägersyster!!!
Jag är med er alla dagar intill tidens ände, sa Jesus

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det så varmt. Jag och Frid tog en promenad till lekparken. Han fick ha med sig sin "lonchera"(matlådan) Så nöjd över att få packa sin "lonchera" och sen sitta och äta på lekparken. Frid tycker att vi har en egen förskola på dagarna. Att d...

   Medan vi befinner oss i de lite finare och rikare kvarteren, statspulsen och en plats där det aldrig är tyst under dygnets 24 timmar. Så befinner sig Benjamin i norra Peru, besöker människor i hus eller snarare ruckel, i bergen. Han tolkade på en ...

Trötta barn idag. Vi försökte ta oss ut, men fick ställa in. Tur vi har takterrassen. Så en heldag på takterrassen blev det. Barn kan roa sig i timmar med två larver de hittar i en blomma. Larver som äter upp och förstör blir två små gulliga djur man...

Benjamin var till Bolivia några dagar på en konferens. Han fick agera tolk åt några pastorer. I torsdags kom han hem en snabbis och åkte sedan till norra Peru. De har flera läxor varje dag, även Vilhelmina som går i lite mer åt förskoleklass hållet...

Igår efter skolan samlades Vilhelminas klass i lekparken. Alla i sina skoluniformer. På dagens promenad med Frid träffade vi några polishästar, passerade en hundpark där hundarna får springa fritt, ett rikemanshus med havsutsikt och dörrvakt....