Det diskuteras flyktingpolitik varje dag. Stänga gränser eller inte. Ta emot eller inte. Finns inte boenden,boenden bränns ner. Folk är rädda om sitt Sverige. Folk vill inte ge av sitt inpinkade revir. Men vad har vi för val? Kan vi med gott samvete lägga oss i våra varma sängar i ett tryggt land utan att tänka på dessa flyende människor. Vad skulle vi göra om vi hamnade i denna situation att vi flyr för vårt liv och vill rädda våra barn och så är vi inte välkomna någonstans? Oavsett svårigheter med att hitta bostäder och oavsett hur mycket extrajobb vi får så har vi inget val. Vi kan inte stänga dörren för en lidande människa. Inte om våra hjärtan är fyllda av medmänsklighet och att värna om varandra. Vi kanske måste börja rucka på vår egen bekvämlighet. Öppna våra hem och spotta i nävarna för att göra allt vi bara kan för att hjälpa våra medmänniskor som nu befinner sig i ett hopplöst och helvetiskt läge.
Vi kan om vi vill. Vi kan om vi hjälps åt.