Vi går mot ett nytt år.
Nytt kapitel och oskrivna blad.
Vi vet inte vad som väntar eller vad vi får.
Vad som ska fyllas på varje tom rad.

Är det med förväntan eller oro.
Som vi tänker på ett kommande år.
Är det mörker eller framtidstro.
Som formar stegen vi går.

Oavsett dagar och oavsett år.
Oavsett glädje, förväntan eller oro.
Finns det en sak som består.
Det är min tro.

Den suddar ut rädsla och oro för nästa dag.
Den ger framtidstro.
Den gör mig stark när jag är svag.
Den får glädjen att gro.