Barranco ligger alldeles vid havet. Fin morgonpromenad utefter havet. Dom håller fint här i parkerna. Fjärilar i
fjärilsparken och vackra blommor.
Gabriella som har blomstervagnen här på gatan är en vän till familjen, så står vackra buketter i hela lägenheten. Lägenheten de bor i ligger på femte våningen utan hiss. Så blir många trappsteg upp och ner under dagen. Sen är lägenheten i två våningar plus en takterass en trappa till. Idag har jag hjälpt Sofia att fixa lite med alla växter i lägenheten. Det är en hel del.
Det är vanligt med jordbävning här, tavlor ramlar ner och det skakar till. Var ett precis innan jag kom.

Idag kollade vi in både turistmarknaden och den lokala marknaden. Drack färsk passionsfrukts juice.
Imponerande hur snabbt barn lär sig språk. Henny får vara lite tolk åt mig när vi är ute på stan och fylla ut med ord jag inte kan.
Frid med sitt röda hår får många personer att titta lite extra när vi är ute och går.
Första dagen jag var här fick jag ett stort rött märke på benet, slutsatsen blev borrelia. Någon liten fuling jag inte uppmärksammat hemma. Så pratade med sjukhuset hemma och köpte sen ut lite antibiotika här på apoteket.
Recept behövs inte för att få en kur antibiotika. Så nu får vi se om vi ställt rätt diagnos och medicinen hjälper.

Idag följde jag med till Henny och Vilhelminas skola. Föräldrar får inte följa med in utan de lämnas i dörren.
Sen blev det en lång promenad. Handlade lite och köpte en minibanan, så goda. Jag och Frid hängde på takterrassen. Intressant att se alla takterrasser runt om. Får lite svindel när jag tittar ner. Barranco är en rikare stadsdel. Gatan vi bor på är full av liv dag som natt. Ikväll var det smågrupp, härlig sång och härligt gäng. Jag som är lite jetlagad lade barnen och mig själv. Somnade till tonerna från smågruppen.

Jag kommer åka två gånger/år till Peru. Igår startade min första resa till Peru sen Benjamins flyttade hit.
Det var ju ett tag sedan jag flög till Sydamerika. Hade gruvat mig lite för resan, bytet i Amsterdam och den långa etappen över Atlanten. Första gången jag reser till den här världsdelen ensam.
Men förutom att jag var rätt trött så var det en väldigt bra resa.
Efter en lång väntan på mitt bagage kunde jag äntligen gå ut och möta Frid och Sofia. Vilken kille. Först vänta på farmor en lång stund, sen vänta på taxin. Han pratade på oavbrutet.
Efter mat och prat kom så resten av familjen som hade varit på barnkalas.
Idag ska jag följa med till skolan och utforska närområdet. Så en utlovad glass till Frid förstås.