I en mörk värld.
Våld, hat och oro.
Människor gör varandra illa.
Slag och hårda ord.
Baktalar och kränker.
Barn far illa, ensamhet och sorg.
Är allt hopp ute?
Jag ser dig på ett gammalt kors.
Blodet, såren, smärtan.
Jag ser kärleken i din blick.
Bara kärlek.
All synd tog du.
All kärlek gav du.
Du älskar alla
Trasiga, sårade, kränkta, ledsna.
Alla.
Vad vore jag utan dig.
Ingenting.
Nåd och barmhärtighet.
Gränslös kärlek.
Frihet och evigt liv.
Tack för att du påminner mig om det.
Varje dag.
Jesus.

Ligger i Emanuels gröna kökssoffa i min lägenhet. Sista dagen i Vilhelmina. Vemod och saknad blandas med tacksamhet över denna plats. För mig är den här delen av Sverige den vackraste jag vet. Har haft underbara dagar med strålande sol och gnistrande snö. Fina möten som värmer mitt hjärta. Har fått en möjlighet att flytta tillbaka men beslutat att stanna kvar i Småland ett tag till. Så får jag se vad som väntar i framtiden. Trots saknaden som alltid kommer att finnas i mitt hjärta ska det bli roligt att komma tillbaka till jobbet. Få krama om alla små godingar igen. Jag är så tacksam över alla fina människor som finns.

Du gick runt med din mugg
I folkmassan på perrongen.
Ignorans, nekande bortvända blickar.
Jag blev berörd, tog kontakt.
Gav dig en gåva.
Ska aldrig glömma vad jag fick tillbaka.
Ditt leende, din tacksamhet.
Du berörde mitt hjärta, fick mig att le.
Mitt bland alla väntande människor.
Stack du ut i mängden.
Du log, vinkade när jag klev på tåget.
Dina varma, snälla ögon såg mig.
Det fick mig att känna tacksamhet.
Det fick mig att le
En människa, ett möte
Mitt på perrongen.
Jag fick mer än jag gav
I väntan på ett tåg.

"Var inte som en igelkott, som sticks så fort man rör´n.
Försök att löna ont med gott, sprid trevnad i ditt hörn"
Den sången sjöng vi på förskolan i Vilhelmina. Ibland kan man få höra kommentarer som "man ska inte vara för snäll". Hur kan man vara för snäll? Nu menar jag inte att låta sig utnyttjas och inte kunna säga nej. Det är en annan sak. Men att vara snäll är inte fel. En synonym till snäll är godhjärtad och det vill vi väl alla vara. Att bemöta människor på ett bra sätt, med respekt och vänlighet även när de kanske är otrevliga. Det lönar sig i längden. Le mot någon, säga ett uppmuntrande ord eller bara visa en vänlig handling. Tänk om alla gjorde det, vilken fin värld vi skulle ha. Att prata gott om andra med varandra. Ska vi komma med kritik, gör det framför varandra, inte bakom.
Det finns ingenting som kan såra eller förpesta en tillvaro som dåliga ord eller elaka kommentarer. Var inte rädd för konflikter. Våga säga till varandra när någon gör fel eller du är irriterad på någon. Vi lär barnen att vara snälla mot varandra, vara en shysst kompis, förlåta och gå vidare. Men hur är vi vuxna? Är vi föredömen i detta? Barn gör som man gör, inte som man säger heter det ju. Tänk också att bakom en sur och vresig attityd kanske det bor en ledsen själ, någon som mår dåligt eller har en dålig dag. Plocka fram det fina hos andra. Hur då? Genom att vara snäll och säga något fint. Det kanske ger en människa hopp för hela dagen.
Var mot andra, som du vill att de ska vara mot dig.
Ha en fin dag och kom ihåg hur värdefulla ni är!
/ Sara

Tiden går för fort när man har det bra. Vädret har inte varit på topp, men alla fina människor jag mött är som solsken. Snart bär det av till södern igen. En av de bästa dagarna jag haft är i fjällen. Så otroligt kul att snorkla och njuta av underbar natur. Tack Emanuel för det. Jag har fått umgåtts med familjen och vänner och det är så värdefullt. Ha en fin fortsatt sommar!

Midsommarafton körde jag till Nyhemsveckan. Mest för att träffa Henny, ska tilläggas. Jag minns när jag var på Nyhem som tonåring. Van Lappisbesökare som jag var redan då, blev jag besviken över att det blev så mörkt på natten. Jag var ju van att kunna se människorna på natten när vi härjade runt på Lapplandsveckan. Lapplandsveckan och Nyhemsveckan är två stora kristna konferenser, en i norr och en i söder. Lapplandsveckan har jag varit på varje år sedan jag var 5 månader och ska även åka dit i år. När jag var ung var Lappis så viktigt så året räknades in före och efter Lappis. Alla kompisar man träffade, killar vi spanade in, underbar gemenskap och härliga möten. Nu räcker det bara jag får vara där någon dag och sen är det rätt skönt att åka hem igen. Det känns förstas lite mer speciellt att vara där när jag bor i södra Sverige. Träffa släkt och vänner. Men tillbaka till Nyhem. Jag fick träffa allra bästa och underbara Henny. När jag håller henne i famnen, glömmer jag allt runtomkring. Älskar henne så mycket och blir varm i hjärtat när hon tittar på mig. Jag kommer på mig själv med att vara betydligt mer ”fjaskig” när det gäller henne än när jag själv hade småbarn. Behöver hon hörselkåpor om musiken är för hög? Kan hon bli förkyld? Kanske det blåser för mycket om vi sitter här? Känns hon inte lite kall? Tänk Amelia var bara en vecka när vi drog till Lappis, visserligen bara en kortare visit, men ändå. När Emanuel var baby sov vi i tält och tvättade tygblöjorna i sjön nedanför. Ingenting var omöjligt och allt gick att lösa. Så är jag än idag, blir sällan orolig och tycker det mesta funkar. Men när det gäller Henny kan jag som sagt bli mer ”fjaskig”. Ingenting får hända henne. Vi hade en fin dag på Nyhem med Gudstjänster, mat, kaffe, secondhand och midsommarfirande.

Bild från kvällsmötet

Resten av midsommarhelgen har jag skött om hästar och börjat se en serie på Netflix "Call the midwife" som handlar om några barnmorskor i East End. 5 säsonger och väldigt intressant. Är förkyld och inget toppenväder ute. Så skönt med soffläge i nuläget. 

Idag fyller min dotter 24 år. Det är inte klokt vad tiden går fort. För ca 26 år sedan, med två underbara pojkar, längtade jag efter fler barn. Jag fick min önskan uppfylld och din pappa önskade en flicka. Jag sa att det skulle vi få. Tvärsäkert. När du föddes förlorade jag så mycket blod att jag tuppade av efter du kom. Men jag minns, i mitt omtöcknade tillstånd ändå den underbara känslan, när de lade dig på mitt bröst. Ditt mörka hår och vackra ögon. Ganska snabbt blev du väldigt rund och du åt dygnet runt. Jag blev mindre och mindre. Du var så go. Ändå sen den dagen du kom har du varit solsken i mitt liv, tillsammans med dina bröder förstås. Idag är du en kvinna med stort hjärta för dina medmänniskor. Du talar inte illa om andra och alla är värdefulla i dina ögon. Ett föredöme och förebild i mångt och mycket. Vi delar många intressen och har gjort mycket skoj tillsammans. Jag är så stolt över att vara din mamma tacksam för dig varje dag. Älskar dig oändligt mycket då, nu och för alltid.

Satt i personalrummet och kom in på midsommar. Då säger en kollega,efter midsommar vänder det. Ja just det, man kan redan skönja slutet av sommaren och i norr har den precis börjat. Sommaren är kort, jag vet. Men det gäller väl att ta vara på varje dag. Jag har ett riktigt bra jobb den här årstiden. Vara ute med barnen. Ibland spöregn och ibland sol. Regn kan vara kul. Hoppa i vattenpölar, gegga med lera och njuta på barns vis. Klart jag föredrar sol och njuter lite extra då. Helgerna går ibland bara åt till ingenting. Sova, vila i soffan, tvätta, städa och någon promenad. Känner mig så oföretagsam mellan varven. Idag har jag iaf börjat avfrosta frys och funderar på fönsterputsning. Helst skulle jag vilja packa en matsäck och gå ut,men det lär inte bli av idag. Tur att hästarna finns, de ger mig en anledning att ta mig ut. Fina kompisar det. Skulle ju träffa Henny idag, men har fått skjuta på det en vecka. Biljett till norr är bokat och gissa om jag ser fram emot det. Tro nu inte att jag otrivs här. Jag har ett bra jobb, fina arbetskamrater, hästarna, kyrkan och fina promenadvägar. Saknar min familj och mina vänner men Korsberga är helt okej att bo i. Och på tal om sommaren, så får jag inte panik över att den är så kort. Allt har sin tid. Sen tänker jag resa till något varmare i november. Letar resor och slår till när jag hittar den där billiga och bra jag vill ha. Något roligt att se fram emot när hösten slår till.